Jag tänkte berätta om den 22a Maj, 2012.

Jag vaknade med bokstavligen världens största leende och ett konstigt nervöst magont. Mina föräldrar var i USA och påväg till mig.

Jag gick till skolan och försökte koncentera mig men det gick bara inte. Jag var helspänd och pretty much hela skolan visste att dom skulle komma. Jag gick runt och skröt om att dom skulle komma och var helt underbart lycklig.

Klockan började närma sig 1 och min närvösa mage blev bara värre och värre. Min lärare under 5th lät mig gå till biblioteket för att vara nära receptionen där dom skulle komma in. Alla mina vänner kom och höll mig sällskap och försöka lugna mig. Det gick bra på ytan men inombords var jag helt galen.

Runt halv 2 kommer Victoria in och säger;  Your parents are here Lisa.

Fick världens sug i magen men jag försökte hålla mig någorlunda lugn. När jag var påväg ut såg jag pappa genom ett fönster i skolan och då brast det. Jag sprang ut och när jag såg dom blev jag knäsvag och jag kunde inte stoppa tårarna. Jag har nog aldrig var lycklig i hela mitt liv. Att få se dom personerna som betyder mest för mig var verkligen svårt att ta in. Jag kunde inte förstå att dom var där! Pappa grät, mamma grät, lärare grät, vänner grät, jag grät. Allt var bara en stor gråtfest av glädje.

Efter ett tag då jag hade tagit in att dom faktiskt var där började jag presentera dom för de människorna som hade blivit en del av mitt liv de senaste 10 månaderna. Alla var så glada att får träffa mina föräldrar och dom var minst lika glad att få träffa dom också.

När vi var klara där åkte vi in till deras hotell i Twin Falls för att checka in och för att kramas lite till. Tänk att dom faktiskt var där nu! Jag som hade räknat ner dagarna sen april!

Vi åkte till mitt favoritställe, Kiwi Loco för lite frozen yoghurt. Där satt vi och pratde som om vi aldrig hade varit ifrån varandra. Världens bästa känsla.

Jag visade dom the Canyon innan vi åkte hem till Wendell och till mitt hus.

Mamma och Pappa fick träffa mamma nr 2 och pappa nr 2 och vi åt middag tillsammas. Allting var verkligen perfekt! Där satt jag med HELA min familj och mådde så jälva bra! Jag log som jag aldrig har gjort förut och jag önskar att jag alltid kunde må så.

Världens finaste Spencer kom förbi en sväng för att bara vara en stund med mig på kvällen innan jag kröp ner i sägen med de bästaste föräldrarna på var sin sida av mig.